Förra veckan i onsdags så hade jag viskonsert tillsammans med min kära lilla Scart 16-klass. Familj, släkt och kompisar kom och kollade. Jag sjöng två låtar, "Cecilia" av Linnéa Henriksson och "Ballad om Briggen Blue Bird av Hull" av Evert Taube. Det gick väldigt bra, när jag sjöng "Cecilia" så började till och med en tjej att gråta för att hon blev så berörd. Dock glömde jag texten på en vers på Blue Bird men jag lyckades rädda låten ändå för jag kom in och började sjunga på rätt ställe igen. Men att glömma texten det är något som många artister gör eller har gjort så det är lugnt men just i den stunden kände jag mig så beskivken på mig själv men nu i efterhand så bryr jag mig inte längre och känner mig ändå stolt.
Det är i alla fall en kväll jag sent kommer att glömma, jag blev så himla stolt och så lycklig över att få gå en i sån talangfull och peppande klass som jag gör!
Kommentera